Ja då är det en ny vecka nu igen då , får se vad som händer
denna vecka. Hoppas att det blir några ljusglimtar i mitt mörker.
E så trött , och allt känns så tungt
Avskyr mitt liv som det e just nu , e så trött på livet.
Vill inte ha det så här , men vet inte hur jag ska orka ta tag i allt.

Dagar och veckor går , och mitt liv rinner i väg .
Det var inte så här jag ville ha det , jag vill ju kunna vara glad och lycklig,
ha ett jobb att gå till , vill att mina barn ska må bra och vara lyckliga ,
flytta ifrån detta hus , som gör att jag mår så dåligt.....vill bort från allt och 
få en ny start i livet. Vill vara tsm med den mannen som fått mitt hjärta att brinna av 
kärlek. Ja det e mkt som jag egentligen vill ,men hur ska  jag göra för att det ska bli verklighet??!!

Just nu känns det bara som drömmar , drömmar som aldrig kommer at slå in om jag inte gör ngt åt saken.
Men jag orkar inte , känner mej orkeslös och allt känns bara så meningslöst just nu.
Jag är en otroligt dålig mamma just nu , och det gör ont i hjärtat. 
Men jag vet innerst inne att jag MÅSTE fixa detta nu , annars kommer mitt liv vara över.
Och jag har ju alltid sagt att jag ska dö lycklig , med en öl i handen, en cigg i mun och
ett leende på läpparna. Som det e nu kommer inte heller detta att slå in .
 
Jag ska ta tag i mitt liv nu , jag måste göra det.
För min egen skull, men även för mina barns skull.
Vi kan inte ha det som vi har det just nu , det funkar inte.
Jag kan inte gömma mej längre , det e dax att göra ngt åt saken nu.
Om det bara fanns någon som kunde hjälpa mej lite på traven , för jag känner
mej så liten och svag just nu . Försöker vara stark , men inom mej håller jag på att
brytas ner. Jag är inte dum i huvudet , men ibland känns det som att jag e ett riktigt psyko.

Jag har alltid försökt att ställa upp , göra allt för alla andra , men nu står jag här själv
 och harså svårt att be om hjälp. Vet inte vrf , men jag skäms att jag inte kan ta hand
om mina barn eller mej själv.
Jag gömmer mej bakom en mask och hoppas att ingen ska se igenom den.
Att ingen ska se hur jag egentligen mår , hur allt egentligen är .
 Utåt ser det bra ut , men bakom masken e det ett helvete.
Jag har nått min gräns nu för vad jag klarar av , jag orkar inte mera nu.

Nu rinner tårarna nerför mina kinder , både för att jag e arg och lessen.
Arg på mej själv föratt jag e så svag och inte tar ansvar som jag ska göra .
 Lessen för att det känns så jobbigt allting.
Men nu ska jag sluta med detta gnäll , var bara tvungen att få skriva av mej litegrann.
Vill inte att någon ska tycka synd om mej ,
för jag har mej själv att skylla att allt e som det e .
Vill bara ha en hjälpande hand , lite råd och tips hur jag
 ska kunna komma på fötter igen.

Önskar alla goa´människor en fin och underbar måndag.
Var rädd om dem du älskar ♥



♥ With love from me ♥